Botten är nådd hur når vi toppen?
Nu är jag riktigt trött, sliten och ledsen.
Det var tufft förut när vi båda var friska, men nu när Wintzor är sjuk och inte kan engagera sig alls i butiken är det superkämpigt. Lotta gör vad hon kan för att hålla öppet, men det är för kort tid att ha öppet mellan 9 och 13:30 varje dag.
Vi har ett minskande antal lunchgäster också just nu. Snart kommer julhandeln igång, jag tvivlar på att Wintzor kan komma igång före nyår. Så hur löser vi detta?
Jag har illa fall gått ut med annons på julbord, puben med Tapas och presentkorgar.
Vi får hoppas det ger en del kunder och att jag kommer orka med det extra arbete som det ju blir.
Vår förhoppning om att få en extern investerare visade sig vara förgäves, vi har inte en så attraktiv affärsidé enligt konsulterna.
Det som återstår i nuläget är alltså kapital från sponsorer, från arvsfonden och från arbetsförmedlingen om vi går in som aktörer. Den som kan dra detta lass är jag. Ensam. Hur i H-e ska jag orka det? Känner för att gå i ide.
Jag hoppas att jag till våren kan läsa detta inlägg och le åt mina funderingar, för att jag sitter där med ett blomstrande företag där problemen är lösta. Ja tack, universum, jag öppnar mig och tar emot!
All for now.
2 kommentarer | Skriv en kommentar
Skriv en kommentar
Föregående inlägg: En lantis i Stockholm
Hur har det gått för er?
Jag hopppas det har vänt för er!